Heartbreaker - Kapitel 22

Tidigare i Heartbreaker:

I shot for the sky
I’m stuck on the ground
So why do I try, I know I’m gonna fall down
I thought I could fly, so why did I drown?
Never know why it’s coming down, down, down.

Den gången jag uppträdde i talangjakten och kom två, då sjöng jag denna.
Jag älskade den.
 
     
 
Elsas perspektiv.

När jag vaknade på morgonen och vände mig mot Julias säng var hon inte där. Jag kollade klockan. Halv 9.
'Värst vad hon var pigg då.' tänkte jag och suckade.
Jag tog upp mobilen men inget hade hänt. Tiden stod stilla.
 
Jag bestämmde mig för att gå upp och när jag dragit på mig mina mjukisshorts gick jag ner för trappan och ut genom ytterdörren. Jag hittade Julia sittandes med resten av familjerna vid uteplatsen.
"Godmorgon." sa hon och log. Jag log tillbaka och gick in igen. Jag bredde mig en macka och tog en skål med flingor innan jag åter igen gick ut och slog mig ner bredvid Julia.
Mamma tittade nyfiket på mig som om jag skulle berätta för alla vad som hänt igår.
Jag skakade diskret på huvudet åt henne.
 
En halvtimme senare var både Julia och jag klara och bestämde oss för att gå över till killarna.
Vi kom dit och såg att dörren var upplåst.
Vi klev in och Julia ropade "Hello?" utan svar.
Vi smög upp för trappan till alla sovrummen och kikade in genom dörrarna. De alla sov fortfarande.
 
Jag och Julia bestämde oss för att väcka dem.
Julia smög in i Nialls rum och hämtade hans gitarr.
Sedan smög vi in till Harry och Louis.
 
Julia spelade första accordet och vi båda tog ton.
 
 
 
Harry och Louis började röra på sig.
"What the..." sa Lou och vände på sig.
Julia såg ut som om hon skulle börja skratta och jag fortsatte sjunga.
 
När vi kom fram till den delen när killarna brukar skrik-sjunga eller vad man ska kalla det hoppade jag upp i Harrys säng och började hoppa i den.
Han ramlade ur sängen och ner på golvet där han hastigt satte sig upp.
Jag började garva så mycket att jag fick hålla mig för magen och knippa efter andan.
 
Jag kunde höra hur Julia också skrattade. Vilken härlig start på morgonen.
 
Louis perspektiv.

Jag kunde svagt höra hur någon sjöng i rummet. Men det lät för ljust för att vara Niall, Liam eller Zayn. Knappast Harry...
"What the..." stönade jag och vände på mig. Jag var för trött för att orka gå upp.
De båda ljusa rösterna började sjunga högre och när jag hörde en duns och två flickskratt öppnade jag ögonen och satte mig upp.
Julia stod med Nialls gitarr och skrattade bredvid min säng och Elsa satt i Harrys. Hon skrattade så mycket att hon knappt kunde få någon luft.
Harry där imot satt på golvet och såg nyvaket på oss andra. Han såg förvånad ut och jag kunde inte låta bli att skratta jag också.
"Now we go and wake the others." fnissade Julia och hon och Elsa lämnade rummet.
I dörröppningen vände Julia sig om och sa:
"Don't you dare to fall asleep again."
"No, miss." sa jag och gjorde honör och jag kunde höra hur hon skrattade lite.
 
Jag reste mig upp från sägen, det var ändå daxs att gå upp.
Harry reste på sig från golvet och började klä på sig. Jag gjorde detsamma.
 
När vi lämnade sovrummet hörde jag hur tjejerna sjöng i Liams och Nialls rum.
Jag log och gick ner för trappan.
Harry kom strax bakom.
 
Harrys perspektiv

"So where can I sit?" frågade  jag när jag kommit ut från toan.
Elsa hade övertagit min plats.
"You can sit here." sa Elsa och klappade på sina lår. Verrkligen att jag skulle sitta i hennes knä, hon skule ju dö direkt och det ville jag inte.
"No, I'm to heavy but you van sit in mine." svarade jag.
"NO, Jimmy protested!" sa Elsa och Louis höjde sin högra arm för att göra "High- five" med Elsa.
"Okay then." sa jag och satte mig i Elsas knä men höll upp mig själv lite så att hon inte skulle mosas helt.
"Do you still think this is a good idea?" frågade jag och vred på huvudet så att jag kunde titta på henne.
"Mhm." sa hon och log ett lite spänt leende.
Jag visste ju att hon var gymnast och hade starka ben.
Jag reste mig upp och på något märkligt sätt drog jag upp Elsa och satte mig på stolen och drog sedan ner henne i mitt knä och kysste hennes vänstra skulderblad.
"NO, Jimmy protested." sa Elsa igen och vred på sitt huvud så att hon titade mig i ögonen och kysste mig på munnen.
"Love you." sa jag efter kyssen och Elsa rodnade och svarade "Love you too". 
 
"AAAAAW!" hörde jag Julia och Louis säga. Både Elsa och jag rodnade och jag kysste lätt hennes hals.
"If I say 'aaaaw' again, do you kill me?" sa Julia till Elsa som nickade och gav Julia en blick jag inte kunde tyda.
Julia utmanade ödet och sa:
"Aaaaw." i alla fall och flinade på Elsa.
Hon hoppade upp från mitt knä och sprang mot Julia.
"AAAAAH." skrek Julia och hoppade upp från sin stol och rusade bort från Elsa. Elsa jagade Julia tills hon plötsligt försvann.
"Have you seen her?" frågade hon med ett förvånat ansiktsuttryck.
Jag, Harry, Liam och Zayn skakade på huvudet. Niall flinade.
"You know." sa Elsa och blängde på Niall.
 
Elsas perspektiv.

Morr. Vart tog Julia vägen?
Det som var mest frustrerande var att Niall visste.
 
Jag vände mig om för att leta vidare och jag sökte igenom huset en gång till innan jag gav upp. Jag gick bort till den lediga stolen och satte mig där.
Då, från ingenstans dök Julia upp och gick och satte sig i Nialls knä.
Han flinade och pussade henne på kinden.
 
Hon log busigt mot mig.
"Where did you hide?" frågade jag nyfiket, jag ville veta vart jag inte hade letat.
Hon log men svarade inte. Jag suckade. Vad jobbig hon var just nu. Jag räckte ut tungan åt henne och hon lutade sig tillbaka i Nialls knä.
 

Inte så händelserikt kapitel men ganska långt i alla fall.
+3 kommentarer?
Puss <33


Kommentarer
Lollo

Super bra, sry att jag nt kommenterat, men jag tycker att du borde få 3 kommentarer minst, du skriver så bra!!!
Hoppas att du får mer tur med kommentarer men du kan alltid lita på mig, jag kommenterar, även om då nt blir så långa. :)
Kramizar Lollo<3

2012-09-07 @ 16:56:33
Julia

Det går verkligen segt med kommentarerna!
Men, mer! Kram <3

2012-09-08 @ 07:34:09
URL: http://juliajack.blogg.se
j

as bra

2012-09-08 @ 23:09:33


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0