Heartbreaker - kapitel 27
Kvällen spenderades med att spela kort. Julia och Niall vann fyra av fem gånger och den sista gången vann Louis och Liam. Zayn hade erbjudit sig att titta på så vi kunde spela i lag.
Harry såg lite sur och jag pussade honom på munnen för att han skulle se lite gladare ut. Det gjorde han. Julia kysste Niall också.
Åååh, kunde det bli bätter?
Julias perspektiv.
Jag kysste Nialls läppar. Det ville jag göra för alltid.
Det var ett litet fluffigt moln på min klarblåa himel, det faktum att Niall inte bjudit ut mig. Harry och Elsa hade ju varit på sin första dejt nu, men jag och Niall?
Vi var inte ihop, eller vi hade inte pratat om det eller så, och vi hade inte gått ut.
Jag ville gärna att han skulle bjuda ut mig. Men skulle han göra det?
När jag låg i sängen den kvällen hade jag svårt att somna. Jag vände och vred på mig utan att hitta en bekväm ställning att somna i. Elsa sov redan.
Mina tankar om hur det skulle bli mellan mig och Niall var en annan sak som höll mig vaken.
Han var ändå snart 19, jag var 14. Han var världskänd, jag var.. ja, inte det.
Efter halv 2 somnade jag i en orolig sömn som inte varade länge. Halv 7 öppnade jag ögonen igen, och även om jag inte fått så mycket sömn visste jag att jag inte skulle kunna somna om igen.
Så även om jag var trött reste jag mig upp och drog på mig en kjol och ett linne.
Jag var nog den ända som gick upp halv 7 en sommarlovsdag för att träna. Eller träna och träna, mer gå. Jag klev i mina sandaler, skrev en lapp till föräldrarna om att jag var ute och gick, och sedan gick jag.
Jag stängde dörren tyst efter mig och tog upp mobilen ur den lilla väskan jag tagit med mig. Jag pluggade in hörlurarna och satte på musik.
Hur kunde jag, en tjej som fått killen hon älskade, vara så... Jag vet inte... Ledsen. Jag hade ingen aning om hur mycket jag och Niall skulle kunna ses när han flög tillbaka till London.
En ensam tår trillade ner för min kind.
"Live befor it's too late." mumlade jag för mig själv.
"True words." hörde jag en röst bakom mig. Jag vände mig om och mötte ett par bruna, varma ögon.
"What are you doing up so early?" frågade Liam.
"Woke up." svarade jag med en axelryckning. "My thoughts keept me awake."
"What do you think about?"
"Niall." mumlade jag och tittade ner i marken.
"It's harder then you thought, right?" sa Liam med mjuk och förstående röst. Jag nickade.
"What will happen when he flies back to London and I to Sweden? And what if he finds another, prettier girl? Will he forget me? Everything is just so complicated." En till tår rann ner för min kind och jag vände bort huvudet för att han inte skulle se.
"Julia, he wont forget you. He have waited for you in over two years now and you're his everything. You will find a way to fix it, belive me." Han tittade allvarligt på mig och jag log lite mot honom.
Han var vekligen som en storebror för mig, han var där när jag behövde honom.
Zayns perspektiv.
Jag fyllde en skål med flingor och satte mig ner med Louis, Harry och Niall. Ingen hade sett till Liam.
Efter att jag ätit upp gick jag upp och bytte om till badbyxor och en t-shirt, för dagen skulle antagligen spenderas vid Elsas och Julias pool eller vid havet, lika bra att vara förberädd.
När jag kommit ner för trappan kom Liam in genom dörren.
Han gick förbi mig och mina frågor och bort till Niall som fortfarande satt och åt.
"You have to talk whit Julia." sa han enkelt och gick bort till köksbänken för att göra i ordning frukost.
Niall såg förvirrad ut men gick ut för att göra som Liam sagt.
Nialls perspektiv.
Jag hade ingen aning om varför Liam tyckte jag skulle prata med Julia, men jag hade en dålig känsla inför det. Vad skulle hända?
Elsa stog på baksidan av deras hus och gjorde gymnastikövningar. Hon slutade när jag kom.
"Julia isn't here." sa hon innan jag hann säga något. Jag rynkade pannan, var kunde hon vara?
"Okey..." Jag vände mig om för att gå där ifrån och jag gick ut från deras tomt, ut på den gemensamma uppfarten. Jag gick bort till vägen. Där såg jag Julia. Hon gick med ryggen mot mig.
Hon höjde ena handen och strök över ansiktet med baksidan av den.
Jag sprang efter henne och när hon hörde det vände hon sig om och jag såg hennes rödgråtna ansikte.
Jag omfamnade henne och drog henne intill mig. Hon skakade av snyftningar först men lugnade snart ner sig. Jag kunde känna hennes andetag mot min hals och höll henne hårt mot mitt bröst.Kapitel 27 dårå!
Vill bara säga tack för att ni kommentrar!
Love
Kommentarer
Emelie - Vampire Diaries Blog
Hej! Nu har det blivit dags för röstningsdelen i våran Blog Award. Uppmana era läsare att rösta på just eran blogg via denna länk: http://vampirediariesblog.webblogg.se/2012/september/blog-award-2012-1.html#comment
Lycka till! :) / Vampire Diaries Blog
Lollo
Åh vad gulligt, men nu börjar det att hända lite saker som jag har väntat på!!!!:)
Längtar till nästa kap, och jag kmr att försöka att kommentera till varje kap, jag tkr att du är värd det!!!:)
Kramizar <3
Trackback