Heartbreaker - kapitel 33
"NO! Don't try to explain anything! I don't want to hear it! I tought we had something but I had so wrong! And as you probably have understod, we are never getting back together!" sa jag utan någon överhuvudtaget känsla i rösten.
Jag slängde rosen på marken och sa.
"A white rose means 'the heart that never will understand true love.' "
Sen gick jag där ifrån utan att säga någonting mer. Men jag tror han förstod.
Julias perspektiv -torsdag-
Jag stod och kollade i spegeln. Skulle det duga?
Jag strök med händerna över det vita tyget och la huvudet på sned. Klänningen jag bar var axelremslös och vit. Jag tyckte mycket om den men skulle det duga på en dejt men Niall?
"Det är fint!" sa Elsa för tusende gången.
"Säker?"
"Jaaa!" sa hon och jag kunde se hur hon himlade med ögonen.
"Juliaa!" ropade mamma. Han var här. Vad skulle jag göra? Jag var så nervös!
"Kommer." ropade jag tillbaka. Jag tittade mig en sista gång i spegeln en sista gång innan jag gick ner för trappan. Niall stod utanför dörren och han tittade upp och mötte min blick när jag kom ner. Jag log mot honom och han log tillbaka.
"Hi." Jag kramade om honom, jag ville inte kyssa honom när mamma tittade.
"Hi beautiful." viskade han i mitt öra.
"Were're we going?" undrade jag nyfiket. Niall hade tagit min hand i sin och så hade vi gått.
"You'll see!" flinade han.
Det tog som vanligt runt en halvtimme att gå, dock hade jag klack på mina skor vilket inte gjorde att det gick fortare. Niall bara skrattade åt mig när jag vrickade fötterna i skorna.
Vi gick hand i hand in på resturangen och en kypare kom fram till oss.
"A booking for Horan." sa Niall på sin underbara, irlänska dialekt.
"This way." Vi följde efter kyparen bort till ett bord inne i ett hörn. De andra borden stod på ett visst avstånd och jag gissade att Niall bett om det.
Kyparen drog ut min stol och jag satte mig ner och log mot honom.
Han gick bort och hämtade menyer till mig och Niall och kom strax tillbaka.
Vi åt, pratade och skrattade. Varje gång jag mötte hans blick, vilket var ofta, fladdrade det tusentals fjärilar i min mage och mina mungipor drogs uppåt. Nialls blåa ögon glittrade vackert.
Niall betalade middagen under mina betydelselösa protester. Så tog han min hand och drog mig ner till strandpromenaden. Solen var påväg ner borta vid horrisonten och det var så vackert. Allt var perfekt. Så perfekt.
Han stannade och eftersom han höll i min hand var även jag tvungen att stanna. Jag vände mig mot honom. Han tog min andra hand också och stod där, bara tittade in i mina ögon, log mot mig.
Så lutade han sig fram, kysste mig. Han släppte mina händer och la dem på mina höfter. Jag flätade in mina händer i hans hår. När hans läppar lämnade mina log jag stort mot honom. Han kysste mig en sista gång innan han tog min hand och vi sakta gick hand i hand hemmåt.
Vi låsas-bråkade, skrattade och busade hela vägen hem. Jag hoppade upp på Nialls rygg och han bar mig den sista biten bort till huset. Klockan var ännu inte så mycket och han bar in mig i deras hus. Elsa och de andra killarna satt framför tvn och tittade på film när vi kom in. Det stora leendet på mina läppar vägrade lämna dem och Niall satte förstiktigt ner mig på golvet. Jag pussade honom på kinden. Kunde livet bli bättre?
-Fredag-
Jag satt och läste. Elsa verkade orolig över festen men det var inte jag. Niall hade lovat att inte dricka så mycket och inte göra något olämpligt. Jag litade hundra procent på honom så jag satt och tog det lugnt.
Klockan var snart halv ett och jag och Elsa bestämde oss för att gå och lägga oss. Festen höll fortfarande på. Elsa gick bort till fönstret för att stänga det men stannade till, stirrade ut genom det. Jag såg hur hon föll till marken och jag rusade bort till henne. Tårar rann ner för hennes kinder och jag kramade om henne utan att veta vad som hänt.
Jag kikade ut genom fönstret för att se vad som fått Elsa att falla till golvet. VAD I HELVETE?
Där såg jag Harry stå och hångla med någon blondin. Ilskan kokade i mig och jag struntade i vad alla i huset tänkte om mig. Jag sprang över gården bort till deras hus och ryckte upp dörren. Sedan gick jag bort till Harry och slet iväg den blonda tjejen från honom. Han tittade förvirrat på mig innan det gick upp för honom vem jag var och vad han gjort.
"WHAT THE HELL ARE YOU DONING?" skrek jag i ansiktet på honom. Zayn kom plötsligt och ställde sig framför mig. Jag fick hejda en impuls att knuffa undan honom.
"What happning here?" frågare Zayn och hans blick pendlade mellan mig och Harry.
"HE..." sa jag och pekade på Harry "Did just kiss a girl, and it was NOT Elsa and she started to cry. She saw it!" svamlade jag fram.
"What?! I didn't mean to do that, it just happend!" sa Harry och tittade upp mot fönstret.
"No, please say she didn't, she will hate me!" sa Harry lidande.
"She allready do! And you know what? I also." skrek jag. Sedan kunde jag inte hejda mig längre. Jag tog ett steg förbi Zayn och slog till Harry över kinden. Han vaklade till och var nära på att ramla. Jag vände mig om och rusade ut ur huset och upp mot vårat eget.
Jag kramade om Elsa. "Tack för att du finns." viskade hon till mig och jag kramade henne lite hårdare.
-Lördag-
Elsa hade just kommit tillbaka. Hon berättade att hon gjort slut på riktigt nu. Jag kramade om henne, sa att det skulle bli bra.
Min mobil plingade till, Niall ville träffa mig.
Elsa grät och jag kände att jag inte kunde träffa Niall just då, ändå gick jag ut till honom.
"Whant to take a walk?" frågade Niall med ett leende.
"Sorry, I can't. I have to be whit Elsa." sa jag stressat.
"Julia, her problems are not your problems." sa han.
"No, but Harry broke her heart and I have to be there for her."
"Yeah, and Elsa broke Harrys heart and I don't have to be there for him all the time."
"But I have! Elsa needs me. And this is not about you. It's about Elsa." fräste jag. Det började lukta bråk nu, vilket jag inte gillade.
"Do you even want to be whit me?" fräste han tillbaka.
"Not now! Elsa needs me."
"I can't have a girlfriend that don't want to be whit me!" fräste han.
"Then I'm not your girlfriend." fräste jag tillbaka. Det tog en sekund innan jag insett vad jag sagt. Vi hade gjort slut. Det kändes som det blev ett hål i hjärtat när jag insåg det.
"Fine." sa han, jag kunde se i hans ögon att han också var ledsen.
"Fine." svarade jag och vände mig bort innan tårarna började rinna.
Elsa grät fortfarande när jag kom in och jag bestämde mig för att jag skulle vara stark för henne. Jag kunde inte vara svag mot henne. Hon behövde mig. Så jag klistrade på ett fejkat leende och fortsatte trösta henne.
-Söndag-
Idag var det dags att åka hem. Utan Niall. Utan att vara ihop med honom.
Elsa visste nu om det. Hon hade förstått att något var fel såklart. Jag hade berättat att vi gjort slut men inte varför. Det behöve hon inte veta.
Långt, händelserikt och förvirrande. Jag hoppas ni gillar det.
Till nästa kapitel kommer det att hoppa lite framåt i tiden!
KOMMENTERA!
Kommentarer
Lollo
Neeej, kan knappt vänta nu till nästa kap, behöver få veta vad som händer!!!!!
Men ändå super duper bra kap!!!! Mkt händelserikt!!! Like it like it!!!
Kramizar<3
Trackback