Heartbreaker - Kapitel 21

Tidigare i Heartbreaker:
"Do you know a thing?" sa Harry plötsligt och jag vände blicken mot honom.
"No?" sa jag nyfiket.
"I love you." Hela jag svämade över och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta.
"I love you too Harry." sa jag och lutade mig fram för att kyssa honom.
 
Kvällen kändes magisk.
Den känslan som jag fick när jag tittade på Harry hade jag aldrig kännt tidigare.
 
Detta var min allra första dejt. Och den var magisk. Det kunde inte blivit bättre.



 
   
 
Julias perspektiv.

Det kändes riktigt tomt runt bordet när Elsa inte satt mitt emot mig. Jag åt under tystnad och petade i min sallad.
Ingen matlust riktigt. Elsas mamma verkade vara mer nervös över Elsas dejt än hon själv varit.
Hon satt och babblade på om hur stor hon blivit, som om jag inte existerade.
Jag kände mig ganska ensam så jag valde att gå från bordet.
 
"Tack för maten." sa jag snabbt innan jag försvann in. Jag ställde in tallriken i diskmaskinen och lutade mig mot bänken.
Jag suckade och gick med långsamma steg upp för trappan och in i mitt och Elsas rum.
Jag gick fram till fönstret, där jag suttit första dagen och satte mig där. Fönstret var redan öppet. Jag tittade ut över våran trädgård, poolen, killarnas hus.
Jag såg in genom deras köksfönster och såg Zayn, Niall, Liam och Louis sitta runt matbordet.
 
Jag kände mig på något sätt fortfarande lite ensam nu när Elsa hade Harry. Visst jag hade Niall och de andra killarna, och Elsa fortfarande, men det var inte det samma som det varit tidigare. Elsa var lika mycket med Harry som hon var med mig. Så var det inte förut.
Men hon var kär. Jag kunde inte klandra henne. För det var jag också.
 
Louis perspektiv.

Killarna och jag satt runt matbordet och Harrys plats gapade tomt. Kändes lite tomt, men vi hade fortfarande varandra, det måste vara lite värre för Julia.
Men Harry tyckte om den här tjejen och jag skulle stötta honom hela tiden. Det gjorde bästa vänner. Jag viste att Julia skulle göra det med Elsa. Julia verkade vara den som var lite mer mogen om man säger så. Hon kunde hoppa omkring som ett litet barn men kunde också vara ansvarsfull.
Elsa hoppade omkring hon också, men verkade inte vara riktigt så ansvarsfull som Julia.
 
Jag tittade ut genom fönstret och såg Julia sitta i hennes och Elsas fönster på andra sidan det lilla staketet.
Hon såg förvånansvärt ensam ut där hon satt.
"Lou?" sa Liam och tittade förvånat på mig.
"What?"
Jag vände blicken mot honom istället men han hade redan sett vem jag tittade på. Det hade Zayn och Niall också.
"She looks lonely." sa jag.
"We can go over to her after dinner." sa Niall och tog en tugga pasta.
Vi andra nickade och jag hummade instämmande.
 
Varken Elsas eller Julias föräldrar hade gått från matbordet när vi kom. De nickade åt oss och Julias mamma sa att Julia var inne i huset.
Vi nickade och tackade artigt innan vi gick upp för trappan. Vi knackade på första dörren till höger, Julias och Elsas.
"Kom in." hörde vi. Det lät likt 'come in' så vi öppnade dörren och klev in.
"Hey." sa hon glatt och hoppade ner från fönstret.
Hon kramade om mig, Liam och Zayn och gav Niall en snabb puss.
 
"Aaaaw." Jag kunde inte låta bli att flina mot Julia och hon rodnade, tittade ner.
"Stop, you make me blush." sa hon och gömde ansiktet i händerna.
Vi andra skrattade och Julia hakade på.
 
Julias perspektiv.

Kvällen blev inte så hemsk utan Elsa. Jag hängde med killarna och vi stojjade och hade kul.
Jag kröp ner under täcket och skulle precis släcka lampan när Elsa kom in genom dörren.
Jag hoppade direkt upp ur den bekväma sängen för att krama om henne.
 
"Hur var det, du måste berätta ALLT!" sa jag ivrigt. Hon skrattade lite. Hennes ögon var glansiga och man kunde se hur lycklig hon var.
Jag hade tänkt säga till henne att jag kände mig lite ensam. Men när jag såg hur lycklig hon såg ut klarade jag det inte, jag ville att hon alltid skulle vara så glad som hon var nu.
 
Hon berättade allt i detalj och jag tjöt till när hon berättade att han hade sagt att han älskade henne.
 
 
Men när vi, någon timme senare, släkte lampan, kände jag den där obehagliga känslan av ensamhet komma krypande igen. Det påminde mig om mina helmska år i min gamla skola, mobbningen.
De dagar de inte orkade slå mig eller håna mig, ignorerade de mig bara.
Ensamhet när man gick själv genom koridoren och ser hur alla andra går minst två och två, arm i arm eller skrattandes.
 
Jag sov oroligt den natten och vaknade tidigt.
 
Klockan var inte mer än halv sju när jag bestämde mig för att ge upp försöker att somna om. Jag reste mig tyst och drog på mina shorts.
Jag tassade ner för trappan med mobilen i fickan och skorna i handen.
Ingen annan var vaken, men varför skulle de vara det? Klockan var halv 7 mitt i sommaren.
 
Igentligen var jag trött och ville sova men den obehagliga känslan av ensamhet vägrade släppa. Jag tog mina hörlurar och gick ut genom dörren. Jag stängde den tyst bakom mig och satte på musik.
En ensam tår rann ner för min kind när jag hörde vilken låt som spelades i mina öron.
 
Lyssna samtidigt om du vill.
 
 
Jag log av minnet och började gå upp för uppfarten.
Jag sjöng med i refrängen och snurrade runt ett varv.
 
I shot for the sky
I’m stuck on the ground
So why do I try, I know I’m gonna fall down
I thought I could fly, so why did I drown?
Never know why it’s coming down, down, down.

Den gången jag uppträdde i talangjakten och kom två, då sjöng jag denna.
Jag älskade den.
 

Kapitel 21!
You like?
Låten heter egentligen inte I thought I could fly, utan Down.
Artisten heter Jason Walker.
 
Har läst igenom alla era UNDERBARA kommentarer på K&S inlägget, och jag är helt rörd :')
Detta inlägg skulle egentlige inte kommit innan 5 kommentarer på förra men eftersom ni kommenterade så underbara saker får ni det i alla fall!
Hoppas ni tycker om det :)<33
 
+3 kommentarer till nästa :)
 


Kommentarer
Lollo

Bäst, som vanligt, efter att ett kap har kommit upp vill jag att nästa ska komma. Men jag förstår om det nt kmr ett nytt kap varje dag, för mig tar skolan jättemkt plats och jag tror att det är samma sak för andra oxå.
Kramizar <3

Svar: Snarade det att det aldrig kommer in kommentarer... :/Jag får nästan inga kommentarer på kapitlen, tycker att jag borde kunna få tre i alla fall... Har faktiskt ett par kapitel i utkastet... :P
Glöm inte att tipsa andra om bloggen och be dem att kommentera! :)
Pågående novell - Heartbreaker

2012-09-03 @ 20:48:23
Julia

Bra!

Jag är cool B)
Älskar den låten :D

2012-09-04 @ 17:09:39
URL: http://juliajack.blogg.se
Malou

Jag är kapitel nörd, så jag bestämde mig för att kommentera ;) xx

2012-09-04 @ 18:48:46
URL: http://novelleronedoned.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0