Heartbreaker - Kapitel 4
Det tog inte lång tid innan Julia kom tillbaka och hon tittade ner i marken som om hon var rädd för att möta våra blickar.
Hon satte sig ner i fotöljen och vände blicken mot fönstret. Jag gick bort till Tv:n och satte på filmen barnhemmet som vi hyrt på eftermiddagen.
Julia reagerade inte och vände inte bort blicken från fönstret.
Zayn släckte i taket och jag såg hur Elsa lutade sitt huvud mot Harrys överarm.
Sedan såg jag Niall. Han tittade på Julia. Det var något med den blicken. Jag kunde inte sätta fingret på det.
Sedan bestämmde jag mig för att låta det vara, jag kunde prata med Niall senare.
Jag vände blicken mot filmen konsentrerade mig på den istället.
Elsas perspektiv
Åh jag är så misslyckad! tänkte jag medans jagfortsatte att försöka göra en framått handvolt och sedan avsluta med att gå ner i spagat som en avslutning.
"YES!" sa jag högt när jag äntligen lyckats och hör då hur någon applåderar. Niall. Niall?
"Wow you're really good at those gymnastics things you just did" sa han imponerat.
"Hehe thanks, I'm going on gymnastics!" sa jag. Ja det gjorde jag men jag hade på sista tiden tappat intresset men en sak som är bra med gymnastiken är att jag håller mig vig.
"You are really good! But by the way were are Juliet? I would like to talk with her, if she would let me" sa Niall lite tveksamt.
"She's in our room I think!" sa jag och Niall gick för att leta upp henne. Och jag fortsatte med mina gymnaskiska övningar.
Louis perspektiv
"Oh my god Hazz, look!" sa jag och pekade ut mot föntret. På andra sidan staketet stod en fillur med händerna mot ett träd och med ena benet upp mot skyn och andra i gräset. Elsa!?
"Shit she is agile!" sa Harry.
Elsa ställde sig upp och gled ner i spagat, eller om det var split? Jag hade inte riktigt koll men, men. Sen satte hon sig i en solstol och där var det coola över.
"I have a idea!" sa jag och nickade samtidigt som jag log mot Harry som bara kollade fundersamt på mig.
"What sort of idea?" frågade han och såg ut som ett frågetecken.
"We can invite the girls to our place and play TRUTH OR DARE!" sa Jag och log, jag älskade att spela truth or dare. Det var faktiskt väldigt kul.
"So who will start?" frågade jag. Tjejerna ville gärna komma, eller Elsa ville gärna komma över men Julia var lite skeptisk men gav med sig efter en stunds övertalande.
"Can I start?" frågade Julia.
"Yeah sure" sa jag förvånat. Det var första gången hon frågade om någonting! WOW.
Elsas perspektiv
Vi satt nu Niall, Harry, Louis, jag och Julia i en cirkel på killarnas balkong golv och skulle precis börja spela Truth or Dare. Zayn och Liam var tråkiga och ville inte vara med, Liam skulle ringa Danielle och Zayn ville bara inte vara med. Jag satt och hade Harry på min vänstra sida och Julia på min högra.
"Can I start?" frågade Julia och tittade på mig och log ett litet onskefullt leende.
Eftersom att alltid när det handlar om lekar och spel ska jag alltid börja, det blir bara så och nu kommer flaskan stanna på mig! Så är det bara, världen vill mig alltid något ont!
Julia tog tag i flaskan och snuurrade den den snurrade runt... runt... runt innan den stannade... På mig!
"Truth or Dare?" frågade Julia mig men ett onskefullt leende på läpparna.
Jag tittade mig runt i den lila cirkeln vi bildat och såg hur alla tittade förväntans fullt på mig för att jag skulle svara.
"Dare" svarade jag inte så skälvsäkert som jag ville men aja nu blev det som det blev.
"Mehehe" slänk ut ur Julias strupe Oh NEJJJJJ!
"Haha You are going to kiss Harry on the mouth!" sa Julia och log ett ont leende mot mig.
"Duvetattjaggillarhonomochd..."sa jag snabbt och oroligt innan jag blev avbruten.
"Elsa?" frågade Harry.
"What?" sa Jag och vände på mig så att jag tittade på Harry innan han snabbt pressade sina läppar mot mina.
Det kändes som att jag svävade på rosa fluffiga moln.
Det var en fantastisk känsla som var obeskrivlig! Att kyssa en kille du bara skulle kunna drömma om att få överhuvudtaget röra!
Harry avslutar kyssen och jag känner hur jag rodnade något otroligt.
"Why did you do that?" frågade jag Harry som sitter och ler ett litet "Kneppo leende".
"Because you should never do it if i did'nt you just talked on swedish or something!" sa han menande. Han hade faktiskt rätt jag tror inte jag skulle kysst honom, inte att det var något fel på honom utan för att det skulle känts konstigt.
Vi fortsatte att spela truth or dare ett bra tag innan vi hörde hur Julias mamma ropade på oss.
"Julia... Elsa det är dags att gå hem nu!"
"Okej vi kommer" ropade vi tillbaka.
"Did you know that swedish sounds really weird? But it sounds very beautiful, like a song or something!" sa Harry och tittade på mig.
"But English sounds weird to! And did you know that i think your accent is very beautiful?" viskade jag i Harrys öra innan jag och Julia begav oss hemåt.
Hem och hem, vi gick över staketet och sen var vi hemma!
Liams perspektiv.
När Louis frågade mig om jag ville vara med på Truth or Dare tackade jag nej. Jag och Danielle hade bestämt att vi skulle Skypa ikväll och det ville jag definitivt inte missa.
Vi satt i timmar och pratade om allt och inget tills hon sa att hon var tvungen att sova, hon hade en dans träning tidigt i morgon bitti.
Jag tittade medans skärmen blev svart och jag kände hur mycket jag saknade henne. Det var jobbigt att vi inte kunde träffas så ofta.
Jag valde att gå ut till Harry, Louis och Niall som satt uppe på vår lilla balkong. Jag satte mig ner bredvid Niall som åt ur en godisskål som stod på golvet.
"How did it go" undrade jag och tittade på killarna.
"Harry kisst Elsa." flinade Lou.
"Take it easy with her." varnade jag igen. Harry himlade med ögonen som svar.
"Guess who said three not mean words to us this knight?" sa Lou med ett höjt ögonbryn.
Jasså. Julia hade inte varit på dåligt humör idag.
Jag valde att strunta i frågan och vände istället blicken mot Niall som inte riktigt verkade närvarande. Han satt och stirrade upp mot himlen och log för sig själv.
Så fort Harry och Louis hade gått in passade jag på att fråga.
"Niall, you seem to be very happy." sa jag och log mot honom.
"Guess I am." sa han och log tillbaka.
"Some specific reason?"
"Somehow I am drawn to Julia, as if we were two puzzle pieces that fit together. I do not know why." sa han och tittade på mig. "Do you think it's weird?"
"No, I think that you are starting to fall in love" sa jag och log åter igen. Tänk, äntligen hade en tjej fått Niall på fall. Det ända problemet var att det var Julia. Jag tror inte riktigt att hon har tankar på att bli kär i Niall.
"But Niall, if you want her, you have to work hard. She is strong. You can start with talking to her, be alone with her."
Då log Niall ett stort leende mot mig.
"Already started."Kapitel 4 everybody! :D
Hoppas ni gillar novellen änsålänge häner det inte så mycket men det kommer...
KOMMENTERA! :D
Heartbreaker - Kapitel 3
Tidigare i Heartbreaker:
När tjejerna hade gått så satte vi oss i soffan igen och satt och pratade.
"What are you thinking about the girls we've meet?" frågade jag killarna utan någon vidare andledning men mest för att det blivit tyst och för att fylla ut tystnaden.
"I think they are nice and sweet!" sa Liam.
"But your try to flirt with Juliet was maybe not the best flirt you've done!" sa Louis och började skratta.
"Nah, but I think I like Elsa! She is very sweet, and hade you noticed that she blushing all the time?" frågade jag.
"No, just when you give her those smiles that let girls become weak in the knees" sa Zayn som om det var det skälvslaraste i hela värlen.
"But remember, she seems to be quite young and i don't think she is over 15, so Harry, just take it easy with her!" sa Liam varnande.
Guud varför tror dom alltid att jag ska göra något olämpligt? Och Liam hade faktiskt rätt med hennes ålder men ålder är faktiskt bara en siffra.
Julias perspektiv
Jag låg på sängen och det kändes som jag var mer sårbar än någonsin.
"Jag vill inte vara sårbar" tänkte jag.
Någon timme senare kom Elsa in och hon satte sig på sin säng. Hon var blöt men såg glad ut.
"Killarna undrade om vi inte kunde gå över till dem och kolla på film ikväll?" sa hon.
"Nej." muttrade jag.
"SNÄLLAAAA?" sa hon bedjande.
"Du kan gå utan mig."
"Kan du inte ge dem en chans?" sa hon bedjande.
"Okej då." muttrade jag surt innan jag reste på mig.
"YES" hörde jag henne säga för sig själv bakom mig.
Jag gick fram till garderoben och tog fram mina mjukisshorts från hollister och bytte om.
Elsa förljde mitt exempel och satte på sig sina mjukisshorts.
Vid maten satt Elsas pappa och pratade på, glatt. Jag fick höra att han bjudit över killarna på BBQ dagen efter och det fick mig att vilja resa på mig och rusa där ifrån. Men han visste inte om vad som hänt mig på grund av dem och därför valde jag att sitta kvar där jag satt.
Jag såg att mamma tittade lite oroligt på mig när Elsa sa att vi skulle gå över till dem och titta på film nu under kvällen.
När vi ringde på killarnas dörr hörde vi hur alla ljuden i huset stannade upp. Sedan brakade det loss igen.
När dörren öppnades låg Louis på mage lite längre in i hallen och Harry stod och log vid dörren.
Elsa stod lite framför mig och jag kände hur jag inte ville vara här.
Jag gjorde mitt bästa för att verka ointresserad när Harry berättade för oss om hur han fällt Louis för att komma fram till dörren först.
Vi gick in och jag blev lite förvånad över hur stort det var. Jag kände hur den ilskna känslan började försvinna.
Det ville jag inte, då kanske den sårbara delen av mig kom fram.
Jag stannade upp en sekund och stängde ögonen. Jag tänkte på hur mycket smärta jag hade behövt känna på grund av detta band. Det iskna känslan kom tillbaka och det kändes värre än tidigare.
Jag gick med bestämda steg efter Elsa och Harry för att komma in i ett stort vardagsrum med en stor platt-tv.
Jag dunsade ner i en av fotöljerna och stirrade framför mig. Tänkte på de som hänt.
Tårarna var nära när jag hastigt ställde mig upp, jag ville inte gråta inför alla killarna.
Jag gick snabbt ut genom dörren till vardagsrummet och tittade efter en toalett. Istället krockade jag med Niall.
"Look where you go" fräste jag medans tårarna hotade att börja rinna.
Niall tog demostrativt ett steg bak och jag tittade ner i marken när jag rusade vidare.
Jag hittade dörren och gick in, låste efter mig. Sedan satte jag mig på toalocket och la ansiktet i händerna.
När jag lugnat mer mig och torkat den ensamma tår som trillat ner för min kind reste jag på mig och gick ut mot vardagsrummet igen. Jag kände mig inte arg längre.
Jag tittade ner i marken när jag gick in till vardagsrummet.
Jag slog mig ner i fotöljen igen utan att möta någons blick. Liam plockade fram filmen "The Orphanage" med då jag redan sett den brydde jag mig inte så mycket.
Jag tittade ut genom fönstret som fanns i vardagsrummet. Det hade börjat mörkna och jag såg inte så mycket mer än min egen spegelbild i glaset. Jag studerade mina ögon. När jag sett mig i spegeln hemma tidigare hade jag sett ilska i mina ögon. Nu var det någon annat. Smärta? Sårbarhet? Ensamhet?
Filmen började och Zayn släckte i taket. Det fick mig en chans att titta runt i rummet utan att de andra skulle se det. Jag studerade deras ansikten. Hur Elsa redan satt och höll på att somna. Hon somnade överallt.
Hon hade huvudet lutat mot Harrys överarm och det såg inte ut som om han misstyckte.
Jag kunde inte låta bli att le lite för mig själv, det var gulligt. Jag vände blicken mot fönstret igen för att ingen skulle se.
När jag vände tillbaka blicken såg jag hur Niall studerade mig.
Hans blå ögon mötte mina och jag kännde hur den sista lilla delen ilska jag hade haft kvar rann ur mig.
Det var som att jag smälte lite inombords. Jag vände snabbt blicken mot filmen, som egentligen inte intresserade mig ett dugg.
Liams perspektiv.
När det ringde på dörren stannade alla upp med vad de gjorde. Sedan rusade både Harry och Lou mot dörren. Harry lyckades knuffa till Lou så han ramlade raklång på mage innan han hann fram till dörren och Niall började skratta åt honom.
Jag himlade med ögonen, men jag kunde säga att jag var nyfiken på om Elsa skulle komma själv eller om hon lyckats övertala Julia.
Zayn och jag hade slagit vad, jag hade gissat att Elsa lyckats övertala henne, Julia verkade som en person som ville göra sina vänner glada, jag gissade att hon skulle komma med för Elsas skull.
Zayn hade snarare sagt "Inte en chans att hon kommer, hon hatar oss."
Jag kikade ut från köket och såg Elsa i dörren. Men så såg jag hur någon stod bakom och såg obekväm ut. Haha. Jag hade vunnit.
Lou reste på sig och såg lite sur ut.
Tjejerna, Hazza och Lou gick förbi köket utan att lägga märke till mig och jag gick bort till micron och tog ut de färdigpoppade popcornen.
Sedan gick jag efter de andra mot vardagsrummet.
Då, helt plötsligt, utan förvarning, stannade Julia. Ingen annan verkade märka något och jag stannade också.
Jag såg bara hennes rygg men jag kunde se på hennes hållning att hon var arg.
Sedan gick hon vidare mot vardagsrummet och hon dunsade surt ner i en fotölj nära fönstret.
Men hon satt inte kvar där länge utan reste sig snabbt upp igen och sprang ut ur vardagsrummet. Elsa och Harry hade inte märkt någon, de var inne för inne i ett samtal. Lou och jag utbytte en blick och han ryckte lite på axlarna som för att säga att han inte hade en aning.
Zayn kom strax in genom dörren och efter någon minut Niall också.
"Do anyone know where Juliet is?" undrade Lou när alla satt sig ner.
Niall skruvade på sig. "She run into me befor I come in here. She seemd to be sad about something."
Jag vände blicken mot Elsa. Hon kanske visste. Hon tog ett djupt andetag. Jo, hon visste.
Det tog inte lång tid innan Julia kom tillbaka och hon tittade ner i marken som om hon var rädd för att möta våra blickar.
Hon satte sig ner i fotöljen och vände blicken mot fönstret. Jag gick bort till Tv:n och satte på filmen barnhemmet som vi hyrt på eftermiddagen.
Julia reagerade inte och vände inte bort blicken från fönstret.
Zayn släckte i taket och jag såg hur Elsa lutade sitt huvud mot Harrys överarm.
Sedan såg jag Niall. Han tittade på Julia. Det var något med den blicken. Jag kunde inte sätta fingret på det.
Sedan bestämmde jag mig för att låta det vara, jag kunde prata med Niall senare.
Jag vände blicken mot filmen konsentrerade mig på den istället.
Ja, mina kära vänner!
Det var kapitel 3 det! Ganska långt också!
KOMMENTERA :D
Heartbreaker - Kapitel 2
Hon hoppade ner från fönstret och drog igen det med en smäll. Jag ryckte till och alla killarna plus Elsa tittade upp mot fönstret.
Då kom en av tjejernas pappa ner och bjöd in mig och de andra killarna på BBQ kvällen efter. Jag gissade att det var Elsas pappa då hon såg generad ut och blängde lite på honom.
På kvällen när jag låg i min säng kunde jag inte låta bli att tänka på Julias ansiktsuttryck när hon mötte min blick i poolen. Varför kände hon sig sårbar? Varför var hon så sur?
Elsas perspektiv
"Why are she so mad at us?"
"Ehhh" gud vad skulle jag säga? "Ja det är bara så att ni har sabbat hennes liv totalt"? eller?
"She will tell you when she is ready! I promist her to not tell anyone" sa jag och log ett litet leende.Hallå de är fortfarande mina idoler och detta känd vääääldingt konstigt!
Ja jag vet! det blev inte så långt men
"We understand." sa Harry. "But, is it okey if we swim with you?"
"Of course!" svarade jag och killarna drog av sig sina T-shirtar. "O Herre!" Dom var så snygga att jag inte vet vad jag skulle säga.
Vi badade ett tag ända tills vi alla hoppade till, med en smäll stängdes mitt och Julias fönster."Varför?"
Då helt plötsligt kommer pappa ut i sina pösiga ganska korta marinblå badbyxor. Som han räknar som "coola brallor!"
"Do you guys want to eat some BBQ with us tomorrow?"
"Yeah sure" svarade killarna. Usch vad pinigt det här kommer bli!
"So nice to meet you boys, Elsa have posters of you all over her wall and she sings your songs all the time" sa pappa och blinkade med sitt högra öga mot mig. AHHHHHH Jag vill bara sjunka igenom marken och aldrig NÅGONSIN komma upp igen.
"Ah that would i like to see!" sa Harry och plinkade med sitt ena öga och buffade mig i sidan.
"Ha...Ha No you wouldn't!" sa Jag till honom och jag blev bara rödare och rödare i mit lilla ansikte.
Tiden gick och tillsist bestämmde vi oss för att gå till killarnas hus och kolla på film.
"Men kom igen Julle varför kan du inte ge dom en chans?!" frågade jag Julia bedjande.
"Men... Okej DÅ" suckade hon.
Vi alla fatte oss i Killarnas enorma soffa .
Liam satte på någon film jag inte riktigt uppfattande namnet på. Varför ska jag alltid vara så trött när jag verkligen inte bör vara trött. Och i nästa sekund lligger jag och sover.
Typiskt mig att somna! Jag somnar ÖVERALLT!
Harrys perspektiv
"Okay I think we need to go home" sa Julia spydigt men inte lika spydigt som på planet.
"Ehh Elsa is asleep" sa jag och pekade på en liten sovande fillur som låg med huvudet lutat mot min överarm.
"Ah not again! She falls asleep EVERYWERE" sa Julia med extra betoning på everywhere och knuffade Elsa lätt på axeln och Elsa rycker till.
"Åh vart är jag?" sa Elsa och när hon märkte att hon låg på min arm så satte hon sig upp med ett litet ryck.
"What the heck?!" sa Louis och Elsa rodnade lite. Så gulligt!
"Eeh, I falled asleep, right" sa hon och rodnade ännu lite mer.
"Yes but it's time to go now!" sa Julia menande. Hon verkade inte trivas med mig och killarnas sällskap på samma sätt som Elsa, men som Elsas pappa förklarade hennes rum så antar jag att hon är ett fan.
När tjejerna hade gått så satte vi oss i soffan igen och satt och pratade.
"What are you thinking about the girls we've meet?" frågade jag killarna utan någon vidare andledning men mest för att det blivit tyst och för att fylla ut tystnaden.
"I think they are nice and sweet!" sa Liam.
"But your try to flirt with Juliet was maybe not the best flirt you've done!" sa Louis och började skratta.
"Nah, but I think I like Elsa! She is very sweet, and hade you noticed that she blushing all the time?" frågade jag.
"No, just when you give her those smiles that let girls become weak in the knees" sa Zayn som om det var det skälvslaraste i hela värlen.
"But remember, she seems to be quite young and i don't think she is over 15, so Harry, just take it easy with her!" sa Liam varnande.
Guud varför tror dom alltid att jag ska göra något olämpligt? Och Liam hade faktiskt rätt med hennes ålder men ålder är faktiskt bara en siffra.
Ja jag vet! det blev inte så långt men
aja bättre än ingenting right?
KOMMENTERA! :D
Gullig #ImagineOneDirection
Kommentar! :D
Nejj då! Jag och en kompis har redan nu börjat på en ny novell så läs gärna den och kommentera :D <3
Heartbreaker - Kapitel 1
Tidigare i heartbreaker:
Vi hämtade ut våra väskor och sedan gick vi och hämtade våra hyrbilar.
När jag satt mig tillrätta i bilen slöt jag mina ögon. Bilen var precis lagom varm och jag kände mig trygg när bilen körde fram över vägarna. Det tog inte lång tid innan jag somnade.
Julia och Elsa
klicka på bilderna för att de ska bli större :D
Julias perspektiv.
Resan hade inte varit kort, det hade tagit hela dagen, men det var värt det.
Huset var OTROLIGT! Tre våningar, Elsa och jag delade rum med EGET BADRUM! Det var man inte van vid.
Sedan hade vi POOL! Jag och Elsa sprang runt från rum till rum och kollade in allt. När vi möttes nere vid poolen skrek vi båda till. Vi bestämde oss för att gå ner till poolen och ta ett dopp innan maten.
När vi kommit upp på vårt rum och bytt om såg jag genom fönstret hur en stor vit BMW med tonade rutor stannade utanför huset bredvid. Jag kunde inte tro mina ögon. Det var Zayn som steg ut. Sedan Liam. Och Harry. Och Louis. Och Niall. Jag trodde att jag skulle svimma. Men inte riktigt av lycka.
Elsa drog ner mig till poolen och jag ville helst inte berätta för henne om vad som hänt så jag spelade med och hoppade i poolen.
Det tog inte lång tid innan jag glömde bort det som hänt och bara tjoade i poolen och njöt av det härliga vädret.
Men det varade inte länge.
Helt plötsigt stelnade Elsa till och stirrade på en punkt bakom mig. Jag vände mig om. Och japp. Där stod dem.
Jag suckade.
"Hey, you are the plane-girls" sa Harry glatt.
"Oh, so you remember still?" sa jag drygt.
Elsa tittade frågande på oss.
"Goodmorning sleepyhead" sa Harry och log ett flirtigt leende mot Elsa. Det fick mig att må illa.
"What?! I don't understand?" sa Elsa bekymrat.
"We sat in the row ahead of you on the plane and talked little with your friend." förklarade Liam.
"Varför väckte du mig inte?" sa Elsa surt till mig.
"Därför du hade freakat ut och skämt ut dig själv totalt framför dina idoler!" sa jag.
Hon nickade och verkade tänka 'ioförsig' och jag förstod att hon inte var sur på mig.
Killarna såg ut som frågetecken.
Jag gick upp ur poolen och lindade en handuk runt kroppen.
"I go now, have fun" sa jag ironiskt och gick där ifrån.
Väl inne drog jag av mig min blöta bikini och satte på mig en torr bikini och mina mjukisshorts från Hollister med ett linne.
Sedan satte jag mig i fönstret och tittade ner på hur Elsa och killarna lekte och busade i poolen.
Jag kände ett sting av avundsjuka men när jag tänkte det som faktiskt hänt mig på grund av det här bandet försvan det. Ilskan tog dess plats. Då kände jag att någon tittade på mig och jag tittade ner mot poolen igen.
Niall hade stannat upp och tittade upp mot mig. Jag hoppade ner från fönstret och smälde igen det.
Sedan la jag mig ner på min säng och blundade. Jag andades häftigt och jag fick en flashback av vad som hänt det senaste året. All dess smärta.
Nialls perspektiv.
När vi satte oss i bilen kunde jag inte tänka på något annat än den spydiga tjejen på planet. Hon var söt.
Jag förstod inte varför hon varit så dryg mot oss, vi kände inte henne.
Men jag kunde inte låta bli att fnissa åt Harrys misslyckade försök att flirta med henne.
"Niall? Earth to Niall!" ropade Louis från framsätet.
Jag vaknade upp ur min dagdröm och tittade förvirrat mot Louis. De andra skrattade åt mig.
"Who where you thinking about? Demi Lovato?" frågade Harry retsamt.
"NO" skrek jag. De andra skrattade.
"But if you didn't thought of Demi, there must be another girl" sa Louis som såg ut att tro att han var smart och kommit på världens upptäckt.
Jag kunde inte låta bli att skratta åt honom.
"Boys, where here." sa Paul och räddade mig i sista sekunden.
Vi hoppade ur bilen för att kunna kolla in vårat nya hus.
Vi hade fått ledigt i nästan 2 månader innan vi skulle flya tillbaka till Sverige och fortsätta med vårt album. Men för att få det hade vi varit tvugna att ha en konsert och en TV intervju.
Men det skulle bli chill.
Huset var riktigt sjysst och här skulle jag och killarna bo med Paul i nästan 2 månader.
Jag och Liam fick ett av rummen att dela på och jag var nöjd. Det var två stora sängar, en spegel och två garderober.
Jag gick till köket för att kolla om det fanns någonting att äta när jag hörde tjejers skratt och skrik.
"Lads" ropade jag och började gå mot dörren till baksidan. Killarna kom en efter en fram från olika ställen i huset och följde efter mig.
När vi kom ut såg vi två tjejer som lekte i en pool. Vi hade ingen pool, det skulle bli varmt utan förstod jag. Det var närmare 35 grader trots att klockan var rund 7 på kvällen, Italiensk och Svens tid. Hemma var hon då runt 6.
Vi gick närmare och då fick en av tjejerna syn på oss. Jag kände igen henne från någonstans men jag kunde inte minnas var.
Sedan vände den andra tjejen på sig och då mindes jag. Det var tjejerna på planet.
"Hey, you are the plane-girls" sa Harry glatt.
"Oh, so you remember still?" sa den söta, lite dryga tjejen.
Den andra tjejen tittade förvirrat på oss.
"Goodmorning sleepyhead" sa Harry och log ett flirtigt leende mot förvirrade tjejen.
"What?! I don't understand?" sa hon bekymrat.
"We sat in the row ahead of you on the plane and talked little with your friend." förklarade Liam.
Tjejen som sovit sa något på vad jag antog var Svenska till den sötdryga och såg lite sur ut. Jag fick en impuls av att vilja försvara henne även om jag inte visste vad de pratade om, men jag hindrade den.Efter ett kort meningsutbyte som vi inte förstod verkade de vara sams igen. Men den sötdryga tjejen verkade fortfarande inte gilla oss.
Hon gick upp ur poolen och tog en handuk runt kroppen.
"I go now, have fun" sa hon ironiskt och gick där ifrån.
Jag kände hur något litet dog inom mig. Jag hade velat prata med henne, få henne att förklara varför hon var så sur.
Jag skakade av mig känslan och vände mig mot den andra tjejen som stod kvar i poolen.
"Sorry for that" sa hon och log ett snett men bekymrat leende.
"She did never say your names... So, what's your name?" frågade Louis.
"Oh, I'm Elsa, and she is Julia."
"Why are she so mad at us?" undrade jag.
"Eeeh..." Hon verkade inte veta vad hon skulle svara. "She will tell you when she is ready! I promist her to not tell anyone" sa hon och såg lite osäker ut.
"We understand." sa Harry. "But, is it okey if we swim whit you?"
"Of course!" svarade Elsa och log mot oss.
5 minuter senare hoppade vi ner i poolen. Det var super verkligen. Kort där efter såg jag ett förnster öppnas men jag fortsatte kasta badbollen till Liam. Men sedan såg jag hur Julia satte sig i fönstret och tittade ner på poolen. Sedan tittade hon upp mot himlen och det såg ut som om hon tänkte på något hon inte ville tänka på. Men sedan ryckte hon till och tittade åter ner mot poolen och mötte min blick. Hon såg inte arg ut, mer sårbar. Jag hade inte sätt henne så, hade inte trott att hon var särsklit sårbar.
Jag var glad att hon inte föll för Harrys försök att flirta.
Hon hoppade ner från fönstret och drog igen det med en smäll. Jag ryckte till och alla killarna plus Elsa tittade upp mot fönstret.
Då kom en av tjejernas pappa ner och bjöd in mig och de andra killarna på BBQ kvällen efter. Jag gissade att det var Elsas pappa då hon såg generad ut och blängde lite på honom.
På kvällen när jag låg i min säng kunde jag inte låta bli att tänka på Julias ansiktsuttryck när hon mötte min blick i poolen. Varför kände hon sig sårbar? Varför var hon så sur?
Det var kapitel ett mina kära vänner!
Hoppas ni gillar det och nästa kapitel kommer vara ut Elsas perspektiv.
Men varför tror ni att Julia är så sur? Vad är det som har hänt henne?
Heartbreaker - Prolog
"Never stop dream"
Jag stirrade på den lilla lappen med de små orden. Sluta aldrig drömma.
Det skulle jag inte göra heller.
"JULIAAAAA" hörde jag min älskade bästa vän Elsa skrika.
Jag la snabbt undan lappen i min skrivbordslåda och sprang med lätta steg ner för trappan.
Jag gav henne en snabb kram innan hon sparkade av sig skorna.
"Tänk att vi åker till Italien imorrn" tjuter hon och hoppar upp och ner av förväntan.
Jag skrattar bara åt henne. Men det var sant, vi skulle åka imorgon och vara i vårat nya sommarhus i nästan 2 månader. Våra familjer hade känt varandra sedan Elsa och jag började på dagis och nu var vi 14 båda två. Och för en månad sedan bestämde de att vi skulle köpa ett sommarhus i Italien. Vi var inte imot iden kan jag säga.
Jag och Elsa gick upp på mitt rum så jag kunde packa klart mina saker.
Hon slängde sig på min säng och jag gick fram till garderoben.
"Ska jag ha med denna?" Jag höll upp en gosedjursbjörn.
"Driver du med mig?" sa hon och såg skeptisk ut. "Du vet att One Direction kommer till Italien medans vi är där va?" fortsatte hom sedan och såg överlycklig ut. Jag suckade.
"Ja, tyvärr." Jag är ingen Directioner som Elsa, inte äns ett fan. Det bandet förstörde snarare mitt liv.
Elsa blängde på mig och jag räckte ut tungan mot henne.
Vi brast båda två ut i gapskratt.
Elsa gick iväg till köket för att fixa lite saft och då öppnade jag skrivbordslådan och tog fram lappen som låg där.
Jag stirrade på de små orden och när jag hörde Elsas steg i trappan la jag snabbt ner lappen i väskan och drog igen dragkedjan.
Jag ville inte att hon skulle se den och fråga. Jag visste nämligen inte själv. Jag visste inte vem som skrivit det men jag hade hittat den när Elsa tvingat med mig på One Directions signering. Jag hade försökt vägra men hon hade övertalat mig. Vad gör man inte för sin bästis?
Jag hade dock inte gått fram till dem utan stått på sidan. Jag kunde föreställa mig hur sur jag måste sett ut.
Elsa kom tillbaka med två saftglas och väckte mig ur mina tankar. Jag svepte saften i fem stora klunkar och torkade mig om munnen med baksidan av handen som jag sedan drog mot jeansshortsen.
Elsas perspektiv
Jag vaknade av den gälla tonen från min mobil och det tog en sekund innan jag förstod att det ringde. Jag orkade inte titta på nummerpresentatören utan svarade direkt.
"Hallå" sa jag trött och slöt ögonen igen.
"Hej!" hörde jag Julias välbekanta stämma. "Du måste upp nu, planet går om 3 och en halv timme! VI SKA TILL ITALIEEEEN!" Hon lät förvånande pigg.
"Va? Vad är klockan?" Jag försökte låta lika pigg som Julia men det gick inte.
"1" sa hon.
"Meeh, jag gick och la mig för en timme sen..."
"VA? Öööh, smart då! Jag gick och la mig vid halv 9 igår." sa hon och jag kunde höra att hon log.
Pappa öppnade dörren till mitt rum och sa till mig att det var daxs att gå upp.
"Vi ses på flygplatsen, puss" sa jag.
"Puss" svarade hon och vi la på.
Jag hade ett förskräckligt morgonhumör och så fort vi satte oss i taxin mot Arlanda satte jag på musik.
One Thing började och jag log nöjt.
På planet, Julias perspektiv
Elsa hade redan på musik och hon såg både trött och sur ut. Jag fnissade åt henne.
Så fort vi kommit fram till våra platser knäppte hon sitt säkerhetsbälte och lutade sig mot fönstret och somnade. Jag hörde hur låten i hennes hörlurar byttes och What Makes You Beautiful började.
Jag himlade med ögonen.
Sedan drog jag ut en av hörlurarna.
"Kan du sänka? Jag hör What Makes You Beautiful and you know that I hate it." sa jag lite irriterat.
Hon ryckte på axlarna och sänkte.
Strax där efter hörde jag brittiska röster.
"Did you hear that? She said she hates What Makes You Beautiful" sa en av dem.
Jag himlade med ögonen och kunde inte låta bli att skratta till.
När jag vände upp blicken såg jag två killar titta bak på mig från sätet framför.
Harry och Liam. Kunde man ha mer otur? Jag var tvungen att sitta bakom dem i tre timmar med en directioner. Hon skulle flippa ut om hon visste. Hoppas, hoppas, hon sov hela resan.
Jag blängde surt på dem och de vände bort blicken. Jag hörde hur de viskade något till de andra men jag kunde inte bry mig mindre.
Jag pluggade in hörlurarna i mobilen och startade musiken. Jag log nöjt och lutade mig tillbaka.
Jag kännde mig iaktagen och öppnade ögonen igen. 10 par ögon tittade på mig.
"Serious?" sa jag irriterat. "What are you staring at?" fortsatte jag spydigt och tog ur hörlurarna.
"You, hottie" sa Harry (ja, jag vet vad de heter, Elsa.... Såklart...) och blinkade mot mig.
"That didn't work, I still don't like you!" svarade jag spydigt och Niall skrattade åt Harry.
"And who are you and your cute friend?" sa Harry i ett nytt försök att flirta.
"That doesn't matter, you will forget it tomorrow." sa jag nonchalant.
Louis skulle precis peta till Elsa när jag slog bort hans hand.
"If you wake her up, you're so dead." sa jag innan jag satte i hörlurarna igen och ignorerade de fem killar som fortfarande stirrade på mig.
2 timmar och 50 minuters resa senare
4 timmars sömn räcker inte för Elsa. Hon var ett riktigt monster.
"JAG... KAN.... INTE... BARA... SOVA.... I... 4... TIMMAR! JAG BEHÖVER MIN SKÖNHETSSÖÖ... Oh, herregud vad mycket folk!"
Jag tittade mig omkring och konstaterade att hon hade rätt. Hela flygplatsen var full av fans. One Directionfans. Jag antog att Elsa var för trött för att inse att det var One Direction och jag valde att inte tala om det för henne.
Vi hämtade ut våra väskor och sedan gick vi och hämtade våra hyrbilar.
När jag satt mig tillrätta i bilen slöt jag mina ögon. Bilen var precis lagom varm och jag kände mig trygg när bilen körde fram över vägarna. Det tog inte lång tid innan jag somnade.
Ja, det var prologen till den nya novellen, Heartbreaker.
Denna har E & E skrivit tillsammans ;) Hoppas ni gillar den!
Glöm inte att kommentera! Vi blir glada över ALLA kommentarer vi får!
The Mysterious E
Hejsan!
Jag är The Mysterious E.
Jag är en kompis till Elza och ska också börja blogga här när den nya novellen kommer :)
Ni kommer inte få veta så mycket om mig, men jag är en 14 år gammal tjej som är helt unik.
Jag är helt inne i dikter och citat och skriver även egna.
Jag lever det liv jag vill leva och det borde alla göra :)
Mitt favoritcitat är:
"Live like you would die tomorrow and dream like you would live forever."
Det är så jag lever!
Ha det bra så ses vi senare, puss!
Myrserious(Stava säker fel!) E
Jepp de kommer vara en tjej som kommer skriva med mig på nästa novell, bara så att ni vet :P
Klar med epilogen
Sådär nu är jag klar med epilogen vad tycks?? ;D
One thing-Epilog
lyssna medans du läser om du vill :D
4 år senare...
"åhh it's a boy!" sa sköterskan och lade det lilla miraklet å mitt bröst.
"hey there" sa jag och pussade honom på huvudet.
Jag var helt slut jag skulle kunna somna på direkten. Att vara med om en förlossning som varat i treton timmar var jobbigt och särskilt när det var jsg själv som skulle föda, men nu är han här det lilla miraklet som jag burit på i nio månader.
"Hello there little one..." viskade Harry och strök varsamt ovansidan av hans pekfinger på VÅRAT barn.
Jag kännde mig äcklig, svettig och som gredde på moset blodig!
*Knack, knack*
"Come in" sa Harry och in kom Louis, Niall, Zayn, Liam, Danielle, Eleanore.
Harry hade våran lilla bebbis i famnen och pussade honom på pannan hela tiden och samtidigt andades in hans bebis doft,
"Omg how cute can someone be?!" frågade Danielle och strök pekfingret på samma sett som Harry gjort fast på Handen.
"Can i hold him?" frågade hon sedan.
"Ofcourse, but be careful!" sa Harry varnande.
"ofcourse i'll be careful" sa hon och fick honom i sin famn.
"Aww he smells baby!" sa hon sedan.
Allihop satte sig ner i soffan och de två strolarna som sanns i sjukhusrummet.
"Are you tierd?" frågade Niall mig.
"Yeah it's really takes your energy to give birth!" sa jag och skrattade till "That sounded so wrong!"
"Now is it my turn to hold Louis Junior!" sa Louis
"Here bu be careful!" sa Danielle lika varnande som Harry och alla började skratta.
"ah he's soo cute!" sa Louis tittade på honom.
Helt plötsligt börjar lillen skrika och louis ger honom till mig och jag förstår att jag måste mata honom."ugh vad pinsamt detta är! jag har matat honom en gång tidigare men då med en sjuksköterskas hjälp." tänker jag och tittar på Eleanor och danielle. Eleanor och Danieller förstår vinken.
"guys i'm hungry can't we go yo the cafeteria and buy something to eat?" säger Danielle och killarna och Eleanor och danielle själv gå ut ifrån rummet
"I'll stay here"sa Harry men efter att jag sagt att inget kommer hända med varken mig eller bebisen så gick han med de andra så att det bara är jag och våran lilla bebbis kvar.
"Så är det dags för mat nu älsklingen?" as jag med bebis röst.
två och ett halvt år senare...
Äntligen hemma efter tre dagar hos mamma och Hannah.Vi hade varit där och hälsat på och eftersom att vi inte varit där på ett tag! Både Logan och Darcy hade tyck att det vart jätte kul att träffa mormor och moster!
De var dom absolut underbaraste och vaktraste barnen jag någonsin har set.
Jag lever i en 5:a i London med Harry, min "Pojkvän" eller ska man säga "Sambo"? och våra två underbara barn "Logan Edward Styles" "Edward" är efter Harry, han är nu 2 och ett halft och ser ut som Harry och har brunt lockigt hår och blå/gröna vackra ögon och "Darcy Imogen Styles" "Imogen" Uttalas "Imordjin", hon är 6 månader och ser ut som Harry hon med och Logan och hon är lika som bär fast bara det att hon har blont jätte lockigt hår precis som Harry. jepp det var min och Harrys familj det.
3 år efter det...
"I want to go to disneyland!" sa Darcy och Logan i mun på varandra. Dom hade tjatat om att åka till disneyland i minst 20 minuter efter att ha sett att disneyland existerade på en tvreklam.
"Ja vi kan åka till disneyland i usa eftersom att vi ska åka till pappa som är där och sjunger!" sa jag och de började hoppa runt.
"But what is disneyland?" frågade Darcy och det fick mig att börja skratta.
ytterligare 4 år senare...Harrys perspektiv
"Okay Darcy promise to not tell mom!" sa jag till darcy som satt mitt emot mig.
"Yes dad i had allready pomised you like ten times or something!" sa Darcy.
"Okay so you go to mom and then you saying "Mom i found this om yours and dads bed it's a ring so i think it's yours" or something like that, and then i'll come in and yeah..."
"Okay good luck my little love! i love you!" sa jag och pussade hennes panna innan hon gick ut ifrån rummet.
Darcys perspektiv
"Okay good luck my little love! I love you!" sa Pappa och pussade mig på huvudet och den gick jag in i badrummet där mamma stod och lade in tvätt i tvätt maskinen.
"Mamma jag hittade denhär på din och pappas säng och jag andtär att det är din sålänge pappa inte har börjat andvända ringar." sa jag och gav den lilla asken med en ring i till mamma som oförstående tittade på mig.
"men dethär är inte min..."
Då kom pappa in och lade sina armar om mamma och pussade henne på kinden bakifrån.
"Do you want to marry me?" frågade han och stod fortfarande i samma ställning.
"What are you serious?" frågade mamma.
"Yes hundred procent!" sa Pappa och mamma vände sig om och kysste pappa. Euw äckligt!!!!!
"Ys ofcourse i wnt!" sa mamma efter att hon och pappa kyst klart varandra.
Pappa satte på mamma ringen och Logan kom ner från från sitt rum, jag älskade att vi hade tvåvånings lägenhet, Extra kul att leka kurragömma med mina kompisar!
"What is going on?"frågade Logan och tittade på mamma och pappa som stod och höll om varan.
"We are goingto marry eachother!"sa mamma.
"okay" sa logan och sen gick han upp på sitt rum igen.
Vill ni veta en lite rolig sak?
Det är så att när mina komisars mammor kommer för att hämta mina kompisar eller när pappa ska hämta mig hos någon kompis så blir alltid mina kompisars mammor lite konstiga! "Hallå han är bara Harry Styles, min pappa vad är det som är så konstigt?"
____________________________________________________________________
SLUT!!!!!! hoppas att ni gillade min novell om Emily och One direction!
Jag vet att slutet blev lite konstigt men liksom jag tror att det är rätt så sant endå liksom hur skulle ni reagera?
Jag ska skriva en novell till MINST! och prologen på den kommer komma ut rellativt snart så håll utkik här på bloggen!
SNÄLLA KOMMENTERA VAD NI TYCKTE!!! SKULLE GÄRNA VILJA HA LITE SYNPUNKTER PÅ VAD SOM VAR BRA/DÅLIGT! :D LOVE U ALL!! <3 <3<3
KOMMENTERA :D
epilogen
håller på med den nu!!
One thing- kapitel 15 (Sista kapitlet...:( !)
När vi tittat på alla sju filmer var klockan funt 05.30 och Louis, Zayn och Harry låg och sov i soffan.
Jag ställde mig upp och sa "godnatt", till Niall och Liam som låg och halvsov i varsin fotölj.
Jag gick med tunga steg in på mitt och Harrys rum och somnade så fort jag slängt mig på sängen.
5 timmar senare...
Jag kände hur fötter pressades mot madrassen och lika fort var borta, jaha det var tydligen tio fötter som hoppade runt i MIN säng dom kan hoppa i sina egna sängar men varför just MIN!?
"It's time to get up in the morning(In the morning)..." "fan ta er!JAG...VILL...SOVA!" TÄNKTE jag tyst för mig själv.
"We need to go to souncheck as it's the last show on our tour tonight..." sa Harry och Kysste min kind löst men jag låg fortarande med ögonlocken stängda med tanke på att jag fortfarande är sjukt trött.
"...And if you want you can join" fortsatte Zayn.
"Okay i'll come, give men 15 minutes and i'll be done!"
"No you can "Fix your self" in our loge over there!" sa Niall och jag suckade.
"Okay then but it's your own fault that you have to look at a monster, look at me! ME LOOKS LIKE A LIVING DEAD MAN!" sa jag och killarna bara skrattade.
"No you are so beautiful my lovely girlfriend!" sa Harry och kysste min kind ytterligare en gång, fast denna gången stående.
10 minuter senare så stod killarna och sjöng för fulla muggar.Dom är ju bara för söta när dom distraherar Harry under hans solo i "what makes you beautiful".
Dagen hade gått fort och kvällen närmade sig och fansen började släppas in.
Musiken dånade ut ur hörtalarna och killarna hoppade hyperaktigt runt på scenen som om de hae hur mycket energi som helst.
Dom verkligen älskade dethär och om de inte skulle velat detta så skulle jag aldrig lärt känna dem och ännu värre dom skulle inte lärt känna varandra!
Konserten tog slut och vi började att dra oss mot hotellet.
Vi packade ihop våra saker och sen så var vi redo att åka hem.
Efteren lång flygtur var vi änterligen på Heathrow's airport.
"Okay,so it's off home to Mom and Robin in Homes Chapel then" sa Harry och flätade ihop våra fingrar.
Jag bara nickadeoch log mot Harry.
Anne, Harrys mamma hade bjudit över min familj på middag så att alla kunde umgås och fira att Harry och jag var ett par och att turnén var över och att han skulle vara hemma ett tag.
"Kan jag få potatis kastrullen Hannah?" frågade jag min syster som glatt räckte mig kastrullen. jag vet inte riktigt varför jag frågade på svenska men det är riktigt skönt att prata svenska nu när man pratat engelska i minst 3 månader.
Alla åt, pratade och skrattade. Allt var perfekt. Att vara med sin familj och pojkvän! Vad med krävdes igenterligen?
__________________________________________________________
Japp nu är det bara en epilog som saknas sen är denna korta novellen slut men jag börjar en ny såklart!
Så vad tycker ni?? Var novellen bra/dålig? KOMMMENTERA VAD VI TYCKTE! :D <3
Ps: förlåt om jag skrivit konstigt så att man inte riktigt förstår jag är bara lite slut efter en dag ute i naturen haha...
!
förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag men ska försöka skriva ikväll! :D <3
One thing- kapitel 14
"Harry can i talk to you for a second?" frågade jag Harry som satt vid köksbordet och åt frukost med de andra killarna.
"Eh... sure" svarade han osäkert, man kunde se på en mils avstånd att han hade gråtit. "Usch tänk om han hade gråtit hela natten, stacka... vafan?! han får för fan skylla sig själv det är hans fel att han går runt och kan inte ha ett seriöst förhållande, han värkar inte förstå sig på tjejers känslor, den lila..." jag blev avbruten i mitt tänkande av att Harry försökte få kontakt med mig. Vi stod mitt i vårat "eller rättare sagt Harrys rum för jag hade fått sova med Liam och Niall hade fått flytta in till Harry".Harry stängde den stora mörkbunt betsade trädörren som lädde ut till hallen.
"You have ONE chance to explain yourself" sa jag allvarligt.
"I met Ashley yesterday and she kissed me" sa han och tittade skamset ner på sina händer. Jag rös bara av att höra ordet "kissed".
"But why did you even met her?"
"Because she was nice and so" sa han och rodnade av skam antagligen.
"I don't know if i can give you one more chance, 'cause i don't want you to hurt my feelings again" sa jag medans jag tittade på honom, och fick en sorgsen blick tillbaka.
"I promise that I would never flirting with someone who not is you! I REALLY LOVE YOU!" sa han med en gnutta glädje i rösten.
"I love you to!" sa jag och kände hur en klump inom mig försvann. "Det var ingen idé att bråka med Harry, för om man verkligen älskar någon så vill man minst av allt bråka med den personen eller har jag fel?"
Jag kramade om honom länge.
"is't okay between us now? and what happens to our relationship?" frågar Harry och tittar ner på mig den sin oroliga, men otroligt söta blick.
Jag log mot honom och ställde mig på tå så att vi var i ungefär samma längd, sen tog hans huvud mellan mina händer och pressade mina läppar mot hans mjuka läppar, han var snabb på att besvara den oförberädda kyssen . Det kändes som att jag skulle spricka utav glädje.
Vi gick ut till killarna och satte oss tillsammans med dem i soffan.
Killarna utbytte lite blickar och sen var allt som normalt igen.
Vi bestämmde oss för att ha Harry Potter maraton så jag och Niall fick stå för snackset.
Det regnade och jag drog min tunna kofta tätt runt min smala lilla flickkropp sammtidigt som jag små sprang med Niall till mataffären som låg runt hörnet vid hotellet.
Godis, Chips, Popcorn och läsk fyllde den lilla varukorgen på ett nafs.
i betalade och skyndade oss tillbaka till hotellet där antagligen fyra femmtedelar av det brittiska pojkbandet One direction sitter och väntar på att få starta "Harry Potter and the philosopher's stone"
_________________________________________________________________
Förlåt om det är stav fel mmm jag skrev della så fort jag kunde och måste fixa lite andra saker så hoppas det är okej :) btw sorry om detta kapitlet var urselt! känner att jag inte skrev detta kapitel så särskilt bra! aja hoppas det duger iallafall :)
KOMMENTERA!!! :D
Jag har varit borta i tre dagar på min kompis land och därför inte skrivit något!
Men med kommer mer i kväll eller i morgon jag sätter mig och börjar skriva NU! :D
One thing- kapitel 13
Att vara i Sidney med de fem killarna som du älskar, tror jag många tycker skulle vara helt fantastiskt. Men nej allt e ju för fan bara shit! Om en av de killarna blir ihop med dig och sen helt plötsligt står och hånglar med en annan tjej, okej de kanske inte hånglades men endå det känns inte riktigt kul!
Det hade nu gått en lång evighets shit dag sen allt hände. Jag hade sprungit ner för trapporna på mindre en 20 sekunder och ut till gatan utanför det stora hotellet som måste varit gjort i guld eller nåt. Jag hade gått ner till en liten park innan jag blev stoppad av en stor varm hand tog ett fast gräpp om min taniga, barärmade arm.
Personen drog i mig i sin famn och började stryka med handen över min smått ruffsiga kaluffs.
Jag kände personens andetag i min nacke.
Jag tittade upp och får se ett par smaragd gröna, tårfyllda ögon, jo. Harrys.
Jag började vrida och vända på mig för att komma loss, man han vägrade släppa taget.
Jag lyckades slita mig ur hans grepp och började med raska steg gå mot hotellet.
När jag kom innanför dörren till hotellrummet satt killarna i den stora grå-vita soffan och tittade på rally.
Killarna slet blicken från TV:n och tittade på mig med "Medlidsamma" blickar.
Jag klistarade på ett litet fejk-leende på läpparna och fortsatte sedan till Louis och Zayns rum.
Jag ville inte se Harry även om han var ddet mest fantastiska och finaste personen som gud skapat till detta universum.
En svag knackning på dörren hördes innan knoppen på dörren vreds om och där stod Niall och Zayn.
"We thinking of eating some burgers at Mc Donald's do you wanna come?"
"Ofcourse i want, is it only you to or is it with the rest?" sa jag och betonade "rest" lite extra.
"No the "rest" staying here"
"Okay i'll come in two minutes"
"Ah why must handburgers smell so good?" frågade jag.
Jag tittade på det flottiga och väldigt kallorifyllda undervärket innan jag tog en stor tugga av den.
Mitt under ätandet avbröt Niall mig.
"You really have to talk to Harry..."
"Yes i know" mumlade jag fram.
"...You should give him a chance to explain him self" fortsatte Niall sendan.
Han hade en poäng i det hela, jag beslöt mig för att låta honom förklara sig, men han får göra det imorgon, jag tänker inte förlåta honom "Om jag ens tänker förlåta honom" idag, om jag betyder så lite för honom så kan han nog vänta!
________________________________________________
Jag vet att det inte blev så långt men det är iallafall något ellerhur!
KOMMENTERA! :D
I'M BACK!
Hollojj nu e jag tillbaka till kalla sverige!
Jag ska försöka skriva ett inlägg imorgon om jag inte ska vara med en kompis förstås men aja love ya all ;*
Jag ska försöka skriva ett inlägg imorgon om jag inte ska vara med en kompis förstås men aja love ya all ;*
One thing- kapitel 12
Harry hade suttit bredvid Ashley och viskat i hennes öra, Han viskade något och de började skratta. Detta kändes inte rätt.
"Okay time to go Ashley" sa Paul.
Harry lutade sig fram och viskade "Can i get your nuber?" Jag tror inte att det var meningen att jag skulle se, men det gjorde jag.
Nu räcker det. Jag gick med raska steg ut från logen och ut till någon lång korridor.
Jag hörde fotsteg bakom mig.
"Em what is it?" sa Harry och kramade om mig sådär kärleksfullt som bara han kunde, och hur mycket jag än ville krama honom tillbaka så vred jag mig ur hans famn. Liksom "Jaha då nu efter två timmar så märkar du mig?!"
"What is it?" sa Harry irriterat.
"What do you thinking actually?!" sa Jag också irriterat.
Jag fortsatte att gå tills jag plötsligt gick in i Liams famn.
"What is it?" frågade han lugnt. Jag antog att jag var ledsen.
"Harry encounter other girls" utan någon känsla i rösten.
"I just think you've misunderstood, He loves you more than he loves someone else and I don't think Harry should do that on a fan" sa Liam.
"and especially not in front of your eyes"
"Yeah maybe" sa jag och kände mig lite gladare.
Vi gick tillbaka till logen där killarna satt runt Harry och Louis satt med armen om honom. Jag mötte Harrys blick i mindre än en sekund och jag såg att han var ledsen och oförstående, han verkae inte förstå ad han gjort.
Jag gick fram till honom och viskade i hans öra "Sorry, i'm just very tierd" och gav honom en snabb_ puss på kinden. På sett och vis var det ju faktiskt sant för jag var väldigt trött.
Nästa dag
"I'm going to meet a friend" sa Harry och gav mig en snabb kyss på munnen innan han gick.
Jag blev fundersam, Han han vänner här? Ja kanske men tänk om han skulle träffa "Kompisen" Ashley?, men jag slog bort tanken lika fort som jag kommit på den.
Harrys Perspektiv
Jag och Ashley hade bestämt at vi skulle mötas vid ett litet café lite utanför stan.
Vi hälsade på varandra genom en kram.
Timmarna gick fort och det började bli dags för att säga "Bye".
"Bye" sa hon och log.
"Bye" sa jag coh kramade om henne och utan att tänka mig för kysste jag henne *Klick* sa det och en blixt kom över oss.
"detta skulle inte sluta bra!"
Hon log mot mig och sa ett snabbt "Bye" ytterligade en gång och sen var hon borta.
Jag tog en taxi till hotellet.
När jag kom in slängde jag mig på min och Em's säng , efter bara någon minut kom en glad Em in i rummet.
"Hi how was the meeting with your friend?"
"like that" svara de jag och gav henne ett snett leende.
"Oh okay" sa hon och den pussede hon mig snabbt på munnen innan hon tog fram sin mobil som låg på hattduksbordet.
Hon klickade på "Twitter ikonen"
"NEJ!" skrek det innom mig.
Em's perspektiv
Jag gick in på mina "Mentions" och såg att någn hade tweetat "Have you dyed your hair darkbrown?" och så var det en bild son fick mig att knapt kunna andas.
Harry står och kysser Ashley.
"Harry min Harry, som sagt att han älskar mig mest i hela världen, står och kysser en annan tjej!"
Tårar bildades och började rulla ner för mina kinder.
"I can explain!" sa Harry snabbt.
"I allready know your explain, it's that you don't love me anymore and that you love Ashley" och när jag sa Ashley så sa jag det äcklat och med hat i rösten.
"But.."
"I don't need a explain and the only thing that i know is that we had does'nt is something anymore, it's SOO OVER!" skrek jag medans salta tårar rann ner i mina munngipor. Jag smällde igen dörren med en smäll.
_____________________________________________________
Japp imorgon vid 6:00 så ska vi dra till arlanda och åka till Italien så jag kommer inte att uppdatera så mycket under en vecka.
Kommentera! :D
FÖRLÅT!
jag ska skriva ett inlägg ikväll bara för att jag drar till Italien i en vecka ungefär, vad jag vet! och jag som hade hoppats att jag skulle hinna klart! :( aja det är cirka 5-7 kapitel kvar bara men sen kommer min kompis och jag börja skriva en novell om antagligen Niall :D den kommer att bli super bra! :D
One thing- kapitel 11
"the food is here!" skrek jag utifrån halen och killarna kom rusande mot oss.
De tog kassarna med thaimaten i och gick in i köket.
"A thanks should be great!" muttrade jag och Harry skrattade år mig.
När jag tagit av mig mina skor så gick jag in i det mycket morderna vita köket. killarna hade dukat och tagit bort locken från lådorna maten låg i.
"Mm this was soo yummie!Thanks Shan and Hazz" sa Liam och de andra nicade och tackade också för maten.
Vi satte oss sedan isoffan och startade "Scream 4" Hjälp nu kommer jag inte kunna sova inatt.
"AH!" sakrek jag och gömde mitt rädda ansikte i Harrys axel.
"It wasn't that scarry!?" sa Niall och flinade. Just nu ville jag bara döda honom.
"Is it okay if I kill him?" frågade jag killarna.
"Yeah, but only if he is whole and clean for tomorrow's concert" sa Zayn och sen fortsatte vi titta på den löskiga filmen, jag var alldelles för trött för att döda någon idag, men kanske jag gör det i morgon. Eh Imorgon är en ny dag och nya möjligheter.
Morgondagen vaknade jag riktigt tidigt, klockan var bara åtta och alla de andra låg och sov.
Jag trippade tyst ut i vardagsrummet med Liams mobil i handen.
Efter att jag spelat spel på mobilen i nästan en timme kom en trött Zayn ut från sitt rum.
"Morning" sa jag pipigt och han bara nickade till svar.
Allt efternsom så kom killarna upp oh när alla killarna var vakna fixade vi frukost.
"So you are going to have a concert today" sa jag glatt.
"Yepp and apparently is it a fan that hav win a meet with us before the concert" sa Liam.
"Ah that person must be really happy right now!" sa jag jag lite drömmande.
"We need to go to soundchek in 30 minutes so we need to hurry!" sa Niall.
De var så fantastiskt duktiga, jag kunde inte föreställa mig mitt liv utam dem. Seriöst!Jag älskar dom som mina bröder, förutom Harry som jag älskar som en pojkvän.
*I logen*
*Knack, knack* dörren öppnades och där stod Paul med en tjej som måste ha varit runt 17 års åldern. Han hade långt platt hår och hasselnöts färgade ögon. Hon var riktigt söt och de såg jag att killarna tyckte också...
"Hi what's your name" sa Louis flirtigt när hon kommit lite längre in i logen.
"Hallå Louis du har redan en flickvän!" tänkte jag fär mig själv.
"My name is Ashley but you can call me Ash" sa hon blygt och tittade ner i golvet och hennes kinder skimmrade i en röd ton.
Hon hälsade på alla och hon verkade trevlig.
Jag såg hur Harry tittade på henne, precis så som han tittade på någon när han var "Intresserad" och då inte intresserad på vad hon pratade om utan itresserad i HENNE!
"Säg inte att han har blivit kär i henne!"
________________________________________
Jag vill bara säga att jag har inget emot Vanessa Hudgens och så för att ni kanske kommer tycka att jag typ hatar henne senare man vet aldrig!
Kommentera!:D
ska försöka hinna lägga upp ett inlägg idag med!!!
som rubriken lyder så ska jag fösöka! :D kommentera gärna kapitel 10!
